Bjäres förhistoria



Upplev Bjäres förhistoria Arkeologiska fynd från Bjäre

Med förhistorisk tid avses tiden före det att skrift användes. Till förhistorisk tid hör de tre tidsåldrarna Stenåldern, Bronsåldern och Järnåldern. Tidsaxeln nedanför visar under vilka tidsperioder de tre tidsåldrarna varade i Sverige.



 Stenåldern på Bjärehalvön (10 000 f.Kr. - 1 800 f.Kr.)

För drygt 13 000 år sedan frilades Bjärehalvön i samband med att den senaste istiden tog slut. I takt med att isen drog sig tillbaka följde människor från kontinenten efter. Eftersom Skåne vid den tiden var landfast med Själland var invandringen betydligt enklare eftersom de inte behövde färdas till sjöss. De första som nådde Bjäre var antagligen nomadstammar som i huvudsak livnärde sig på jakt och fiske.


Klimatet blev med tiden varmare. Smältvattnet från inlandsisen och landhöjningen som följde när isen drog sig tillbaka skapade östersjön och öresund. Från äldre stenåldern har man bl.a. funnit boplatser vid Appelryd och i Rammsjö utanför Västra Karup. Man har också funnit många föremål från samma tidsperiod på andra håll på Bjäre.

Ungefär 4200 f.Kr. nådde konsten att bruka jorden södra Sverige. Med tiden blev dess betydelse allt viktigare för människorna och mark röjdes för att skapa odlingar. Spåren från denna tid är idag till större delen höljd i landskapet.

Upp


 Bronsåldern på Bjärehalvön (1 800 f.Kr. - 500 f.Kr)

Bronsåldern är den förhistoriska tidsperiod vars spår tydligast kan skådas på Bjäre idag. Det finns drygt 700 registrerade gravhögar på Bjäre varav bortåt 100 stycken har en diameter på 20 m eller mer. Den pampigaste kallas Dagshög och är Skånes största. Dagshög ligger strax söder om Torekov och kan även ses från havet. Andra gravhögar av betydelse är ett antal skeppssättningar som blivit höljda med jord. Därtill finns omkring 40 gravrösen. En av anledningarna till den höga koncentrationen av gravfält på Bjäre är troligtvis den vackra utsikten från Hallandsås.


De många fynd som gjorts i bygden visar på att Bjäre med sitt geografiska läge haft en stor betydelse i handeln mellan Danmark och den svenska västkusten. Bland de många fynd som gjorts bör den storslagna bronsluren från Pårap nämnas.

Man trodde länge att föreställande hällristningar inte existera på Bjäre men så sent som 2001 fann man faktiskt några som förställde hästhovar. Annars är det uteslutande rännor, skålgropar och s.k. fotsulor som hittats. Uppskattningsvis finns det 400 skålgropslokaler men antalet är troligtvis betydligt fler. Vid Flatakull i Västra Karups socken finns Nordens främsta lokal vad det gäller skålgroparnas storlek men det finns även andra platser med stora skålgropar.

Under Bronsåldern blev jordbruket allt viktigare. Detta syns på Bjäre i form av många fossila odlingslandskap med bl.a. terrassodlingar längs med åsens sluttningar. Sådan återfinns bland annat i Dejarp som tillhör Sveriges största lokal med långsmala terrasserade åkrar.

Trots de många lämningarna har ytterst få boplatser från Bronsåldern hittats. Fler arkeologiska utgrävningar på Bjäre skulle sannolikt resultera i nya fynd av långhus och liknande.

Det unika med fornlämningarna på Bjäre är den höga bevarandegraden. Inte i någon annan del i Sverige eller Nordeuropa är bevarandegraden av fornlämningar från denna tidsålder lika hög.

Upp


 Järnåldern på Bjärehalvön (500 f.Kr. - 1 050 e.Kr.)

Under järnåldern blev klimatet svalare och mer likt det vi har idag. Som en följd av det bistrare klimatet anpassade sig människan genom att uppföra bostadshus med en fähusdel och boendet blev mer permanent. Genom järnframställningen kunde mer beständiga verktyg och redskap tillverkas. Det järnskodda årdet, lien och skäran blev viktiga redskap.


Spår från järnåldern som påträffats på Bjäre har varit sparsamma. Det finns emellertid en hel del resta stenar, stensättningar och domarringar. Bland dessa bör Hafsten söder om ängelsbräck nämnas som med sina ca 3,5 m tillhör de största i Skåne. Det finns även flertalet gravfält från järnåldern, oftast i samband med gravfält från bronsåldern.

Den tidigaste uppteckningen av Bjärehalvön härstammar från järnåldern. Från en latin-gotisk källa från 500 e.Kr. benämns ortsbefolkningen som "bergio". Detta bör översättas som bergsborna och har sitt ursprung från ordet "bjär" som ännu idag lever vidare i namnet Bjäre.

Det finns även andra benämningar som vi ärvt från järnåldern. Det gäller t.ex. ortnamn med ändelserna –löv/-lev och -inge. I kommunen finns bl.a. Förslöv som kommit efter Fär och Hemmeslöv efter Heimir. Glimminge och Mäsinge är andra exempel.

Upp


Källa: Kulturvårdsprogram, Kultur- och fritidsnämnden, Båstads kommun, 2002